Vissa dagar vrålar magen extra mycket av hunger redan direkt när jag kommer hem från jobbet. Det där med ett äpple mer om dagen som vissar säger ska räcka, stämmer garanterat inte på mig i varje fall. Jag märker dock hur det varierar mellan olika dagar och veckor hur hungrig jag är. Kanske är det under dagar med extra växtspurt som magen kurrar extra mycket? Vissa dagar känns det som att den gapar tom hur många gånger den än får påfyllning. Endast frukt funkar därför sällan som mellanmål numera, åtminstone inte om jag ska hålla mig mätt på det en stund. Något betydligt mer matigt är en smörgås med ordentligt med pålägg. Nedan ser ni min favorit just nu. Valnötsbröd med philadelfia, groddar, ruccola, salladslök, avokado och tomat. Mums!

Den här söndagen har bestått av massor med hemmafix. Tvättstuga, storstädning, källarstäd, och inoljning av våra köksbänkar. Skönt med helger som dessa när mycket blir gjort. Ända sedan vi fick veta att vi väntar en liten har vi på något knasigt vis blivit väldigt husliga av oss. Fantastiskt att vi nu äntligen fixar och får saker gjort som bara har samlats på hög och skjutits på framtiden tidigare. Nästa steg är att rensa och göra mer plats i våra skåp och lådor till den lilles grejer.

Allt fixande avslutade vi idag med något mer avkopplande. Det blev en lång brunsch hos min mamma och en lång promenad hem därifrån.

Idag har vi slagit till på en Buggaboo cameleon! Känns sjukt tidigt att göra det redan vecka 17, men det kändes också dumt att låta bli när vi hittade ett riktigt bra pris på blocket. Har hållt utkik ett bra tag där efter att jag kom fram till att det nog är vagnen för oss, men som dock verkligen inte är värd butikspriset i mina ögon. Det blev en i beige och grå klädsel precis som jag hade hoppats på att finna. De förra ägarna bodde dessutom väldigt nära oss så jag kunde rulla hem vagnen med ett berg ovanpå bestående av tillbehören som ingick. Jag blev överraskad över hur nätt och lätt den ändå var, och extremt smidig att köra, även om jag redan har testat den i butik. Det var de viktigaste kriterierna för oss eftersom vi bor ganska trångt och rör oss mycket i stan, samtidigt som vi vill att vagnen ska klara av långa promenader i någorlunda varierande terräng.

Hur tänker ni med vagn, och har ni ännu investerat i någon?

Idag när klockan ringde vaknade jag upp till ett helt annat frukostsug än vad jag brukar ha på vardagsmorgnar. I vanlig ordning extremt frukosthungrig, men min vanliga gröttallrik eller yoghurt/fils-tallrik med frukt och bär byttes ut mot stekt bacon istället. Tror det måste vara gårdagens spinning som gav mig ett extremt saltsug så här på morgonkvisten. Oavsett så kändes det lite extrafestligt att bryta lite morgonrutiner, som jag dessutom piffade till med att sitta extra länge framför nyhetsmorgon. Det är ju fredag och allt! Den här veckan har varit lite tyngre än vanligt på jobbet, så jag är extraglad idag över att det snart är helg.

Hoppas ni får en toppenfin höstdag och start på helgen!

Känns så otroligt skönt att idag äntligen ha "tagit det där snacket" som jag haft sån ångest inför. Och det var ju inte farligt alls. Tvärtom fick jag en glad och positiv respons. Chefen sa att hon hade vart rädd för att det skulle varit något dåligt som jag skulle berätta och att det här ju var en glad överraskning. Därefter snackade vi lite planering kring det hela. Jisses vad skönt det känns just nu att bara få glädjas och se fram emot vårt lilla mirakel! :)

Känns helt otroligt men om mindre än sex månader har vi troligen en liten bebis hos oss. Det går ju verkligen inte att helt och hållet fatta, och precis som alla säger så antar jag att det är först när vi har den lilla hos oss som vi faktiskt förstår att vår familj blir större.

Tampas just nu med nervisitet över att berätta för cheferna på jobbet. Varför det egentligen? Det känns ju som att de borde vara ganska vana. Men det är väl det att det är lite skillnad på att komma och säga "hej jag ska vara ledig i 10-12 månader" mot några veckors semester... Ville berätta idag egentligen men fick inget läge med chefen. Vill bara få det ur världen så jag kan tänka på annat!

Idag har jag äntligen kommit hem efter ett par veckor på resande fot. Jag skulle egentligen ha kommit hem först sent inatt/ imorgon bitti, men då resebyrån hade lyckats tjabbla bort min bokning så fick jag åka med ett tidigare flyg än mina kollegor. Fantastiskt skönt att få komma hem 15 timmar tidigare tycker jag. Magen har hållt sig hyfsat diskret på eftermiddagarna när vi har haft tid för sol och bad. Själv har jag känt mig som en knubbsäl, men tror inte att någon av mina kollegor minns hur min mage har sett ut förut :) På Kvällarna har den däremot sett ut som en fotboll i vanlig ordning! Lättare att dölja när man inte har badkläder på sig.

Dock hörde jag via omvägar att det fanns spekulationer kring ifall jag eller någon annan av mina "alkoholfria" kollegor är gravid, eftersom vi inte drack någon alkohol. hemskt vilken alkholfokus det uppenbarligen råder om det ska vara anmärkningsvärt att avstå. Härligt också med spekulationer som når en bakvägen... En fråga rakt på sak hade kanske fått ett ärligt svar. Men jag är glad över att frågan inte kom, för det känns bättre att hinna berätta för cheferna först. Har känt mig tråkigast på jorden de flesta kvällar, då jag gått och lagt mig betydligt tidigare än kollegorna som drinkat på barer till långt efter läggdags för min del. Men det gör mig faktiskt inget. Det har varit riktigt härligt att få vakna helt utvilad på morgnarna trots våra långa dagar, kurs 8.30-12, sol&bad 12-16, kurs 16-20, 20---> Middag med kollegor. Riktigt skönt schema förvisso, men det tar verkligen på krafterna att umgås så intensivt och länge med folk hela veckan. Två träningspass på hotellgymmet har jag också fått till.

Efter en underbar bröllopshelg sitter jag på Arlanda igen för tredje gången på några dagar. Brölloppet var helt underbart, med en sagolik utomhusvigsel uppe på en bergstopp i Åre. Därefter blev det givetvis en hejdundrande bröllopsfest. Själv tror jag mig ha slagit gravidrekord som var uppe ända till klockan 01.30. Lagom efter vickningen stupade jag i säng! Någorlunda pigg var jag i morse för att köra oss till Östersunds flygplats.

Väl här på Arlanda har jag haft 4 timmars väntan på mitt flyg till Turkiet. Jag har så klart tagit vara på tiden och besökt Sats Arlanda under tiden. Jag hade hela gymmet för mig själv och det blev ett riktigt bra pass.

Lagom trött nu efter en lång resdag som egentligen knappt har börjat ännu. Ser fram emot att få sol & värme i Turkiet, och en spännande kurs men är lite nervös över hurvida folk redan kommer att ana graviditeten. Jag vill gärna berätta till cheferna före snacket bland kollegorna börjar gå... I mina och makens ögon börjar magen se ut som en liten bebismage nu. Dock är bulan väldigt liten på morgnarna ännu, så vi får hålla tummarna att den håller sig så pass hemlig en liiiten stund till :)

Intensiv vecka just nu. Från konferens nere i skåne i ett par dagar har vi nu tagit oss till bröllop som vankas uppe i Åre. Konferensen tillbringades i en fantastisk slottsmiljö, med föreläsningar, utomhusträning och himlans mycket god mat. Precis som sig bör på såna tillställningar. Jag var nog den enda bland mina kollegor som vaknade pigg och utvilad dagen efter.

Nu håller vi på och gör oss i ordning för kärleksfest uppe på fjället.

Idag har vi varit på vårt efterlängtade kub-ultraljud! Risk för downs var på 1/7555. Har ingen koll på bra eller jättebra värden, men antar att det är ett gott tecken. Enligt läkaren räknas en risk på 1/200 som hög, så i jämförelse med det så känns vår risk i vart fall väldigt låg.

Det var helt underbart att få titta på vår livliga lilla krabat! Har gått i lyckorus hela dagen och haft riktigt svårt att fokusera på nåt annat överhuvudtaget. Det såg verkligen ut som en liten människa och jag börjar äntligen fatta att det faktiskt bor en liten individ där inne. Han/hon vände på sig flera gånger, sparkades och viftade med armarna. Helt magisk upplevelse! Nu är det fem veckor kvar tills vi får se livet igen, och då hoppas vi att det avslöjas om det är en pojke eller flicka!

Närmaste veckan är smockfull med jobbresande! Tyvärr kan jag inte direkt glädjas åt det, för jag har ännu inte berättat på jobbet och det känns jobbigt att smyga med det under festliga jobbtillställningar. Särskilt när jag själv känner att magen ibland är alldeles uppenbar (även om den förmodligen inte alls är det i andras ögon!). Till att börja med ska vi på jobbkonferens nu i ettt par dagar. Jag får väl skylla på magkatarr eller nåt när middagarnas förbubbel och vinpaket serveras. Det som känns lite jobbigare däremot är att nästa resa är en riktig "solresa". Utbildning fast med siesta för sol&bad hela eftermiddagarna. Det är ju helt fantatiskt att få gå på kurser på såna orter, men jag har mest ångest över att magen och mitt icke-drickande blir helt uppenbart. Det festas ju en del under resor som dessa, och denn resa innebär ju dessutom poolhäng mellan tolv och fyra varje dag. Har beställt en baddräkt som borde komma på posten i morgon. Men egentligen så tycker jag väl att folk väl kan få fundera ich spekulera bäst de vill. De kommer ju ändå få svar på tal ganska snart när magen börjar växa mycket!

Vi har ultraljud på onsdag, varför jag inte vill berätta förrän vi varit på det. Men därefter finns cheferna inte på plats före alla resor för att jag ska kunna berätta. Efter resorna ska jag garanterat göra det så snabbt som möjligt. Ska bli så skönt att inte behöva smyga längre, och få släppa på nervositeten ingör "berättandet"!

Hur har ni andra gjort? När har ni berättat på jobbe och hur har ni smygit er igenom jobbfester och dyl?

Har haft en sån skön dag idag. Guppandes till sjöss med pappas båt, och besökandes en ö med badbrygga, vedeldad bastu och grillkorv. Vilken sommardag det har varit! Känns riktigt lyxigt med dagar som dessa så sent som i september. Älskar att vara ute med båten. Der ger en sådan frihetskänsla att lämna fast mark och bebyggelse ett tag. Om en vecka blir det ännu mer sol för då åker vi iväg på utbildningsresa till medelhavet. Först ska vi bara beta av en arbetsvecka, som jag hoppas blir piggare än vad den förra veckan var. Har som mål att försöka lägga mig riktigt tidigt. Får se om der funkar. Egentligen känns det som att det jag skulle behöva är en tupplur mitt på dagen, på eftermiddan runt kl 14 brukar den värsta tröttheten slå till...

Ibland känner jag mig så fruktansvärt tråkig nu under graviditeten. Det enda jag är sugen på är att få dra mig undan, komma hem och mysa i hemmets lugna vrå (ensam eller med maken). Är jag ute på middag eller liknande, så drar kag mig gärna hemåt så tidigt som möjligt. Det känns som att mitt sociala behov nästan är obefintligt. Är det verkligen det eller luras kroppen bara? En del beror nog förstås på tröttheten. Visserligen håller jag mig oftast någorlunda pigg en hel arbetsdag men därefter är oftast det sista jag vill att träffa massa mer folk. Att sitta på aw eller middag och tjattra till klockan tio är det sista jag vill göra efter jobbet! Känns riktigt konstigt för det var sådan vardagslyx som jag verkligen uppskattade som ogravid. Visserligen vill jag fortfarande träffa mina underbara vänner, men det känns som att eftermiddagsfika, lunch eller möjligen en filmkväll (det festligaste jag kan sträcka mig till) är lagom i dagsläget.

Det känns ibland som att jag lever i min lilla bubbla, och jag trivs bra där. Som att allt annat som händer bara är bisaker. Jag antar att hela den här konstiga isoleringssträvan kanske har med hormoner att göra? Att vi blir associala för att fokusera på det liv vi bär inom oss, och på allt som komma skall? Men jag skulle i så fall gärna vilja "vara tråkig" och ha min mystid hemma nu, utan att plågas av detta dåliga samvete...

Senaste dagarna har det inte känts skönt i ryggslutet/rumpan! Jag är övertygad om att det är foglossning som spökar och hoppas verkligen att det inte ska hålla på så här, eller rent utav bli värre senare under graviditeten. Jag har insett att det absolut blir värre om jag lyfter/släpar tunga grejer, går i trappor eller längre sträckor än till tunnelbanan. Sjukt segt eftersom jag ju älskar att röra på mig. I helgen fick jag också lära mig att dammsugning är bäst att överlåta till maken.

Jag hade ingen aning om att foglossning kunde kännas så långt bak, för det känns verkligen långt nere i rumpan. Ofta när jag reser mig, böjer mig, sätter mig och går. Idag fick jag hoppa över träningen, vilket nog var ett väldigt klokt beslut. Men samtidigt vill jag ju verkligen träna och hålla igång bäcken, bål och rygg. Det ska ju funka i motverkande syfte, men ibland undrar jag...

Idag är en sån där riktig tycka-synd-om-mig-själv-dag!

Den här helgen har jag slocknat tidigt i vanlig ordning! Jag är pigg på dagarna, men blir verkligen jättetrött senast 10 på kvällen, och har känt mig som en riktig partypooper rätt många gånger nu. Igår var vi på en trevlig middag hos vänner med kubansk tema. Vi hade planerat att fortsätta kvällen på stan där det skulle finnas en spännande spelning med kubansk och colombiansk musik. Jag insåg rätt tidigt att jag inte skulle orka med denna fortsättning. Man känner sig så himla tråkig, men jag antar att folk har förståelse.

Fördelen med dessa tidiga kvällar är i alla fall att dagarna har blivit alldeles underbart långa. Vaknade strax efter sju, och vid nio hade jag både ätit frukost och njutit av en skön morgonpromenad. Det älskar jag att inleda dagen med under helgdagar.

Den 1:a september idag och det känns verkligen att det börjar bli höst. Vissa av träden har börjat sin fina färgväxling, barndammen är tömd på vatten och jag fick slänga på mig en halsduk när jag begav mig ut för första gången denna säsong. Luften var så där extra frisk efter allt regn igår och det kändes som att jag kunde ha gått mil. Dock blev det bara några kilometer innan jag kilade in på konsum för att köpa mjölk till kaffet. Dom tog precis ut färdiggräddade kanelbullar ur ugnen, så det gick ju inte att låta bli dem! Nu blir det bullfika innan vi kickar igång dagen ordentligt!

Idag går vi in i vecka 13! Maken skrattar varje kväll åt min fina svullna mage. Jag tycker också att den är helt uppenbar, men som tur är syns det inte för några andra än :)